Portkod och porttelefon – regler, byte, säkerhet

Portkoden är den del av husets säkerhet som flest människor känner till. Boende, deras gäster, hemtjänst, bud, hantverkare och städfirman har den ofta alla. Det gör koden smidig i vardagen, men det gör den också till den svagaste länken mellan gatan och trapphuset. Här går vi igenom hur en förening kan tänka kring portkod och porttelefon.

Vem bestämmer över koden?

Vi har inte hittat någon lag eller allmän regel som säger vem som får ändra en portkod eller hur ofta den ska bytas. Porten och entrén hör till de gemensamma delarna av huset, och i praktiken är det styrelsen som beslutar om kod, porttelefon och passersystem. Vad som gäller i just din förening står i stadgarna och i föreningens ordningsregler. Det är där du ska leta, eller fråga styrelsen direkt.

Av föreningens stadgar framgår vilket ansvar bostadsrättshavaren har och vilket styrelsen har. Står det inget om porten är det rimligt att utgå från att den sköts gemensamt.

Varför koden behöver bytas

Stöldskyddsföreningen påpekar att man aldrig vet hur många nyckelkopior eller koder som är i omlopp. En portkod som har varit densamma i fem år har gått vidare till tidigare boende, gamla hantverkare, vänner till vänner och ibland till folk som har sett någon slå den. Den kan också stå nedskriven på bud- och leveranslistor som föreningen inte har någon kontroll över.

Det finns inget givet intervall. Många föreningar byter koden en eller två gånger per år, och dessutom när något särskilt har hänt, till exempel:

• efter ett inbrott eller flera obehöriga i trapphuset,
• när en större renovering med många hantverkare är klar,
• när koden har spridits i ett sammanhang där den inte borde, till exempel i ett offentligt inlägg.

Så gör ni bytet smidigt

Ett kodbyte skapar mest irritation när det kommer som en överraskning. Några enkla saker hjälper:

1. Meddela i god tid. Sätt upp en lapp i entrén och skicka ut den nya koden via föreningens vanliga kanal. Skriv inte den nya koden på lappen i entrén.
2. Tänk på dem som inte bor i huset. Hemtjänst och andra som har ett legitimt behov måste få den nya koden. Låt de boende själva ansvara för att informera sina egna besökare.
3. Välj en kod som inte är uppenbar. Undvik husnumret, årtal och enkla sifferföljder.
4. Titta på knappsatsen. Siffror som har blivit blanka av slitage avslöjar vilka knappar som används. Byt eller rengör knappsatsen när den är sliten.

Porttelefonen

En porttelefon gör att besökare kan ringa upp den de ska till, och den boende öppnar porten utan att lämna ut koden. Det är en bra princip: ju färre som behöver koden, desto längre håller den. Uppmuntra därför de boende att låta gäster ringa på i stället för att skicka koden i ett sms.

Se också till att listan i porttelefonen hålls aktuell. Namn på personer som har flyttat ger fel bild av vem som bor i huset. Många föreningar väljer att bara visa lägenhetsnummer eller efternamn.

Kod räcker inte ensam

Koden skyddar ytterporten. Bakom den finns källargångar, förråd, cykelrum och soprum som ofta har egna lås. Polisen uppmanar boende att genast anmäla trasiga lås eller dörrar till fastighetsägaren. En port som inte går i lås, eller som hålls öppen med en kil, gör portkoden verkningslös.

Prata också om beteenden i huset: att inte släppa in någon man inte känner bakom sig, och att inte ställa upp porten längre än nödvändigt vid flytt.

Det här kan du göra som boende

• Lämna inte ut koden till fler än nödvändigt.
• Säg till styrelsen om du misstänker att koden har spridits.
• Anmäl en port som inte stänger ordentligt.
• Ser du någon som försöker ta sig in eller ett pågående brott: ring 112. Vill du anmäla något i efterhand: ring 114 14 eller gå till polisen.se.