BRF-handboken Liljeholmen

Lås, nycklar, portar och regler för bostadsrättsägare och styrelser i Liljeholmen och Hägersten

Renovera bostadsrätt: vad kräver styrelsens tillstånd

Att renovera är en av de stora fördelarna med att äga sin bostadsrätt. Du kan måla, byta golv och sätta in ett nytt kök utan att fråga någon. Men vissa ingrepp påverkar huset och grannarna, och då krävs styrelsens tillstånd. Här går vi igenom var gränsen går enligt bostadsrättslagen och hur du ansöker.

Det du får göra utan att fråga

Grundregeln är att medlemmen ansvarar för det inre i lägenheten och föreningen för allt utanför den. Så beskriver Bostadsrätterna det, och stadgarna kan begränsa medlemmens ansvar. Inom lägenheten får du i regel göra ytliga förändringar på egen hand, till exempel:

Kontrollera alltid stadgarna, eftersom föreningar kan ha egna regler, till exempel om golv i äldre hus.

Det som kräver tillstånd

Bostadsrättslagen räknar upp åtgärder som du inte får göra utan styrelsens tillstånd. Dit hör bland annat:

Det betyder att ett badrumsbyte där golvbrunnen flyttas, ett kök där diskbänken flyttas till andra sidan rummet eller en öppning mellan två rum ofta kräver tillstånd. Är du osäker, fråga styrelsen innan du sätter igång. Det är mycket enklare än att behöva återställa något i efterhand.

Lägenheter med särskilda värden

Lagen har en särskild regel för lägenheter med särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden. Där krävs alltid tillstånd för en åtgärd som påverkar ett sådant värde. Det kan gälla till exempel originaldetaljer i ett äldre hus. Fråga styrelsen om er fastighet har sådana värden.

När får styrelsen säga nej?

Styrelsen får inte vägra hur som helst. Enligt lagen får styrelsen bara säga nej om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Den som är missnöjd med beslutet kan begära att hyresnämnden prövar frågan.

Lägenhetsdörren och låset

Dörren är en vanlig fråga vid renoveringar. Vem som äger den beror på stadgarna. Enligt HSB:s normalstadgar från 2011 är ytterdörren och karmen föreningens ansvar, medan låset är bostadsrättshavarens. Bostadsrätterna skriver att om stadgarna inte säger något om ytterdörren ligger det närmast att lägga ansvaret på föreningen, och att medlemmens ansvar för målning gäller dörrens och fönstrens insida.

I praktiken innebär det att du bör fråga styrelsen innan du:

Byte av cylinder i ett befintligt lås är oftast en enklare fråga, men i hus med låssystem behöver det ändå samordnas med föreningen.

Så ansöker du

  1. Beskriv vad du vill göra. Var konkret: vilka rum, vilka ändringar, vilka ledningar som berörs.
  2. Bifoga ritningar eller skisser om det gäller väggar eller våtrum.
  3. Ange vem som utför arbetet, och att det görs av fackmän när det gäller el, vatten och våtrum.
  4. Ange tidsplan och hur du tänker hantera buller och transporter.
  5. Vänta på skriftligt besked innan du börjar.

Tänk på grannarna

Även tillåtna renoveringar påverkar grannarna. Informera i trapphuset innan bullriga arbeten börjar, följ föreningens regler om arbetstider och se till att hantverkare inte lämnar porten öppen eller ställer material i trapphuset.

Ge inte ut din portkod eller nycklar till fler hantverkare än nödvändigt, och se till att få tillbaka det som lånats ut när jobbet är klart.

Sammanfattning

Ytliga förändringar gör du själv. Bärande väggar, ledningar, ventilation och andra väsentliga förändringar kräver styrelsens tillstånd. Styrelsen får bara säga nej om åtgärden skadar föreningen påtagligt, och du kan begära att hyresnämnden prövar ett nej. Läs stadgarna och fråga hellre en gång för mycket.

Källor

  1. Riksdagen – Bostadsrättslag (1991:614), 7 kap. 7 §
  2. Bostadsrätterna – Kunskapsbanken: Underhållsansvar
  3. Bostadsrätterna – Kunskapsbanken: Fönster och dörrar
  4. HSB – Underhåll i en bostadsrätt, hur fungerar det?

Senast granskad 2026-10-12.