Systematiskt brandskyddsarbete i BRF
Brandskydd i ett flerfamiljshus handlar om mer än en brandvarnare i varje lägenhet. Trapphus, källare, vind och soprum är gemensamma utrymmen där föreningen bär ansvaret. Systematiskt brandskyddsarbete, ofta förkortat SBA, är ett sätt att se till att brandskyddet inte bara finns på papperet utan faktiskt fungerar år efter år.
Vad lagen säger
Lagen om skydd mot olyckor lägger ett grundläggande ansvar på dem som äger eller nyttjar byggnader. Enligt lagen ska ägare eller nyttjanderättshavare i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning. Storstockholms brandförsvar formulerar det också som att alla ägare och nyttjanderättshavare till byggnader är skyldiga att vidta tillräckliga åtgärder för att förebygga brand.
För en bostadsrättsförening betyder det att föreningen, som ägare av huset, har ansvar för brandskyddet i de gemensamma delarna. Den enskilda medlemmen ansvarar i sin tur för sin lägenhet. Bostadsrätterna beskriver grundregeln som att medlemmen ansvarar för det inre i lägenheten och föreningen för allt utanför den, men stadgarna kan fördela ansvaret annorlunda.
Vad är systematiskt brandskyddsarbete?
Storstockholms brandförsvar beskriver systematiskt brandskyddsarbete som att man planerar, utbildar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddet. Brandförsvarets sida riktar sig främst till verksamheter, men samma arbetssätt passar bra för en förening. Det handlar om att ha en plan, att någon ansvarar för den och att man regelbundet kontrollerar att allt fungerar.
I praktiken kan arbetet delas upp i fem delar.
1. Planera
Bestäm vem i styrelsen som har ansvar för brandskyddet. Gör en enkel beskrivning av huset: antal trapphus, var källare och vind finns, vilken utrustning som finns och var. Skriv ner vad som ska kontrolleras och hur ofta.
2. Utbilda och informera
De boende behöver veta vad som gäller. Det kan vara så enkelt som ett informationsblad till nyinflyttade och en påminnelse på anslagstavlan en gång om året: håll trapphuset fritt, ställ inte saker i källargången, och vet var närmaste utgång finns.
3. Dokumentera
Spara kontrollistor, protokoll från genomgångar och kvitton på service av utrustning. Dokumentationen gör det lättare för nästa styrelse att ta vid, och den visar att föreningen har tagit sitt ansvar på allvar.
4. Kontrollera
Gå igenom de gemensamma utrymmena regelbundet. Typiska punkter:
- Är trapphuset fritt från barnvagnar, cyklar, dörrmattor och annat brännbart?
- Fungerar belysningen i trapphus, källare och vind?
- Stänger branddörrar i källare och vind av sig själva, och går de i lås?
- Är utrymningsvägar och skyltar synliga och fria?
- Finns brandsläckare där de ska, och är de kontrollerade?
- Är det städat i soprum och cykelrum?
5. Följ upp
Det som hittas vid kontrollen ska åtgärdas, och någon ska se till att det blir gjort. Ta upp brandskyddet på styrelsemöten och redovisa det kort vid stämman.
Trapphuset – den viktigaste utrymningsvägen
I de flesta flerfamiljshus är trapphuset den enda vägen ut vid en brand. Saker som står där kan både börja brinna och hindra den som ska ta sig ut. Därför är det vanligt att föreningar har tydliga ordningsregler om att trapphuset ska hållas fritt. Det är också något styrelsen behöver påminna om, eftersom det är lätt att en barnvagn eller en flyttkartong blir stående.
Lägenhetsdörren och brandskyddet
Lägenhetsdörren är en del av brandskyddet, eftersom den skiljer lägenheten från trapphuset. Vill en medlem byta dörr eller göra ingrepp i den bör föreningen alltid tillfrågas först, och det gäller också om man vill sätta in ett nytt lås som kräver håltagning. Styrelsen kan då kontrollera att den nya lösningen inte försämrar brandskyddet.
Den enskilda medlemmens ansvar
Varje boende bör ha fungerande brandvarnare i lägenheten och testa dem regelbundet. Det är också bra att ha en brandfilt eller brandsläckare hemma och veta hur man använder den.
Om det brinner
Vid brand: ring 112. Stäng dörren till rummet där det brinner om det går, och ta dig ut om trapphuset är fritt från rök. Är trapphuset rökfyllt är det ofta säkrare att stanna i lägenheten med stängd dörr och vänta på räddningstjänsten.
Källor
- Storstockholms brandförsvar – Vad är systematiskt brandskyddsarbete?
- Riksdagen – Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap. 2 §
- Bostadsrätterna – Kunskapsbanken: Underhållsansvar
Senast granskad 2026-10-12.